Den totala systeminvesteringen, inklusive de förväntade medel som krävs för att bygga nya rörledningar samt tillhörande system som kompressorstationer, beräknas uppgå till cirka 5,5 miljarder euro. Detta omfattar planerade sträckningar på både den finska och svenska sidan av Bottenviken. Investeringsnivån kommer att bero på faktorer som antal anslutningar och kompressorer, detaljer i ruttplaneringen samt mer precisa siffror för tillgång och efterfrågan. Gasgrid och Nordion Energi undersöker olika finansieringsalternativ och utvecklar en strategi för genomförandefinansiering. I januari 2025 godkände Europeiska kommissionen projektet med ett stöd på 29 miljoner euro från finansieringsinstrumentet Connecting Europe Facility (CEF) för dess utveckling (genomförbarhet och grundläggande design) fram till investeringsbeslut.
För många sektorer är direkt elektrifiering inte möjlig som en lösning för att minska koldioxidutsläppen, eftersom de är beroende av bränslen eller gaser för att driva processer eller tillhandahålla högtemperaturvärme. Därför har förnybara och koldioxidsnåla gaser som väte med låga koldioxidutsläpp en viktig roll att spela för att nå EU:s klimatmål. Exempel är stålsektorn, där vätgas utgör ett alternativt reduktionsmedel i produktionsprocessen, och användningen av vätgas som råvara vid produktionen av e-bränslen som e-metanol, vilken kommer att ersätta kolintensiva bränslen som för närvarande används inom sjöfarten och flyg, men också ersätta fossil industriell råvara, t.ex. fossil metanol, i den kemiska industrin.
Energisektorn genomgår en betydande omvandling. Det finns vissa utmaningar, såsom den omogna vätgasmarknaden, som måste övervinnas genom aktiv utveckling tillsammans med olika intressenter. Men det finns också stora möjligheter, och Bottenviksregionen är en av de mest konkurrenskraftiga i Europa för produktion av förnybar och lågkoldioxid vätgas samt olika vätgasderivat, såsom e-bränslen. Det finns betydande affärspotential inom vätgasekonomin och utvecklingen av värdekedjor, och projektets partner bidrar aktivt till denna utveckling. Framväxten av en ny vätgasindustri kan skapa möjligheter till tillväxt, arbetstillfällen och regionalt välstånd. Dessa aspekter analyseras mer i detalj i projektets nuvarande och kommande faser.
För att en storskalig gränsöverskridande infrastruktur ska lyckas krävs tydliga regleringsstandarder och finansieringssystem på både nationell och europeisk nivå. Nordic Hydrogen Route kommer att arbeta tillsammans med respektive politiska organ för att hjälpa till att forma dessa regler, för att dra nytta av kunskapen och erfarenheten hos alla inblandade intressenter.
Gasgrid och Nordion för en aktiv dialog med lokala intressenter, såsom personer som bor i områden längs den planerade sträckningen. Vårt mål är att kommunicera så mycket som möjligt så tidigt som möjligt och att lyssna på lokalbefolkningen och deras åsikter. Lokala synpunkter kommer att höras och beaktas i största möjliga mån. Byggandet av vätgasrörledningen medför vissa miljöeffekter, men dessa kommer att minimeras och kompenseras om möjligt. Under driftfasen medför rörledningen inga större påverkan, eftersom den är nedgrävd och till exempel jordbruk kan fortsätta ovanpå rörledningen. Att bygga upp en ny vätgasindustri kan skapa möjligheter till tillväxt, arbetstillfällen och regionalt välstånd, vilket innebär att lokala kommuner kan dra ekonomisk nytta.
Vätgas (H2) är en luktfri, färglös och mycket lättantändlig gas. Den är icke-toxisk och tack vare sin höga flyktighet, samt att den är betydligt lättare än luft, sprids den snabbt i atmosfären. Vätgas stannar inte länge i vattenmiljöer och orsakar inte föroreningar i jord eller vattendrag. Produktion och användning av vätgas som framställts med förnybar energi är utsläppsfri.
Vätgasledningar är jämförbara med naturgasledningar, som har använts säkert i Sverige och Finland i över 40 år. Även om hantering av vätgas innebär vissa risker – som är sällsynta – är de allvarligaste hoten kopplade till läckor som kan leda till brand- och explosionsrisker. För att vätgas ska antändas måste den blandas med luft. I rörledningar är vätgasen 100 % koncentrerad, så antändning är endast möjlig vid en läcka. Risken för små läckor minimeras genom användning av täta, svetsade fogar och nedgrävd placering. Stora läckor skulle kräva yttre påverkan, exempelvis skador från byggmaskiner, och dessa risker kan minskas genom tydlig märkning och strikt efterlevnad av säkerhetsprotokoll.
Ett vätgastransmissionsnät möjliggör produktion, transport och distribution av vätgas. Det omfattar rörledningar, kompressorstationer, ventilstationer, skrap- och mätstationer, tryckreduceringsstationer samt anodfält.
Under byggnationen krävs ett arbetsområde på cirka 35–37 meter i skogsområden och cirka 40 meter i åkerområden. Arbetsområdet inkluderar själva rörgravens placering, installationsvägen som används under byggnationen samt utrymme för uppläggning av jordmassor. I särskilda områden kan arbetsområdet vara bredare eller smalare beroende på behov. Träd avlägsnas från arbetsområdet. I åkerområden reserveras utrymme för uppläggning av matjord. I bergiga områden kan rörledningens placering kräva sprängning. Den bergmassa som tas upp ur rörgraven krossas och används exempelvis för att bygga installationsvägen. Övriga uppläggningsmaterial från rörgraven och vägplaneringen samlas längs med rörledningen och på lämplig terräng.
Under drift kräver rörledningen ett servitutsområde på 10 meter i bredd.
Vätgasen planeras att transporteras i en högtrycksledning (cirka 80 bar) med en diameter på upp till 1,2 meter (DN1200). Rören av kolstål placeras under mark med ett täckdjup på över 1 meter ovanför rörledningen. Trycknivån och rördiametern i transmissionsnätet kommer att preciseras i takt med att planeringen fortskrider.
Det permanenta servitutet för transmissionsledningen är cirka 10 meter brett. Efter byggnationen kan åkerområden odlas även där rörgraven är belägen. I skogsområden måste servitutsområdet hållas fritt från träd, och skogsbruk får inte bedrivas där. Rörledningens placering markeras i terrängen med stolpar. Dessa stolpar placeras i möjligaste mån vid åkerdiken eller vägkanter för att inte störa odling, men det måste finnas fri sikt från en stolpe till nästa. Dessutom kan markerade och förstärkta korsningspunkter för skogsmaskiner byggas i skogsområden.
En tryckreduceringsstation byggs vid gränssnittet mellan transmissionsnätet, eller vid en förgrening eller slutanvändningspunkt, där vätgasens tryck reduceras till en nivå som är lämplig för användningen. Stationen är ett komplett system som omfattar all utrustning för tryckreglering och övertrycksskydd, inklusive in- och utloppsledningar med avstängningsventiler samt alla byggnader som rymmer utrustningen. Funktioner vid tryckreduceringsstationen inkluderar tryckreglering och flödesmätning. Stationens område och byggnader är inhägnade. Dessa stationer är under realtidsövervakning. Utrymmesbehovet varierar beroende på utrustning, men kan vara cirka 25 x 60 meter. Vägförbindelse byggs till stationerna.
Den tekniska livslängden för en rörledning är över 50 år, och underhållsåtgärder kan förlänga denna livslängd ytterligare.
Kontakta oss för grafisk manual eller logotyp i annat format.
