Meny
Nordic Hydrogen Route syftar till grön industrialisering, marknadsutveckling och till att stärka självförsörjningen av energi. Genom att bygga en vätgasinfrastruktur i Bottenviksregionen och en öppen vätgasmarkand fram till 2030, påskyndar Nordic Hydrogen Route omställningen mot att bli globalt ledande vätgas- och klimatpositiva ekonomier, skapa nya förutsättningar för nya investeringar och ökar tillgången till grön och konkurrenskraftig energi.
Idag finns det ingen större gasnätsinfrastruktur i Bottenviksregionen, varken på den finska eller svenska sidan, vilket innebär att den tilltänkta vätgasinfrastrukturen kommer att byggas. Målet är att infrastrukturen ska vara i drift 2030 och ha en slutlig längd på cirka 1 000 km. Den regionala efterfrågan på vätgas beräknas överstiga 30 TWh år 2030 och vara omkring 65 TWh år 2050.
Rörledningen i en vätgasinfrastruktur är en viktig del i ett rent, hållbart och integrerat europeiskt energisystem. Nordic Hydrogen Route ligger i framkant när det gäller att uppfylla EU:s mål för energiomställningen och att minska koldioxidutsläppen, där den regionala vätgasefterfrågan beräknas på 1 Mt runt år 2030. I ett vidare sammanhang förverkligar Nordic Hydrogen Route en del av European Hydrogen Backbones vision. I den långsiktiga visionen länkar Nordic Hydrogen Route till en bredare europeisk vätgasinfrastruktur, vilket möjliggör export av överskottsproduktion av väte till år 2040 till Centraleuropa.
Vätgas kommer att vara en avgörande faktor för omställningen till minskat koldioxidutsläpp inom industrierna, inom bland annat stål- och metallproduktion. Efterfrågan på vätgas förväntas bli 40 TWh årligen fram till år 2050 för att befintliga verksamheter i Bottenviken ska nå klimatmålen. Nordic Hydrogen Route kommer att underlätta utvecklingen av en öppen vätgasmarknad i hela regionen, och främja nya verksamheter, såsom nya initiativ inom gödsel- och stålindustrin. E-bränslen är en annan stor ny industri som kommer att driva på efterfrågan av vätgas i Bottenviksregionen.
Den regionala vätgasekonomin förväntas skapa upp till 25 000 nya arbetstillfällen till år 2030 och upp till 46 000 till år 2040. Många av de nya arbetstillfällena kommer att vara tekniska och högkvalificerade arbeten. Den nya vätgasinfrastrukturen gör det möjligt för befintliga industrier att minska sitt koldioxidutsläpp, bibehålla sin konkurrenskraft och skapa nya möjligheter.
Industrierna i Bottenviksregionen står för cirka 20 % av Finlands och Sveriges sammanlagda utsläpp 2020. Den nya infrastrukturen har därför stor potential för att hjälpa länderna att nå sina respektive klimatmål år 2035 och år 2045. Uppskattningen är baserad på offentlig information om pågående och föreslagna regionala industriella vätgasprojekt, och fossilbränsleersättning med e-bränslen. Rörledningen kan minska koldioxidutsläppen på upp till 20 Mt CO2e per år till 2050 genom att göra det möjligt för industrier att integrera förnybart väte i sina processer och ersätta fossila bränslen med e-bränslen. Detta motsvarar cirka 20 % av nuvarande årliga utsläpp i Finland och Sverige.
En stor del av vätgasen förväntas produceras med hjälp av väl utbyggda land- och havsbaserade vindkraftverk i Bottenviksregionen. Byggd vindkraftskapacitet i regionen kan nå 28 GW år 2030 och 48 GW år 2040, vilket överstiger tillväxten av den regionala efterfrågan på el. Genom att tillhandahålla en pålitlig och kostnadseffektiv infrastruktur av energi ökar industrierna sin förmåga att fullt ut utnyttja den energipotential som finns i regionen. Med en infrastruktur som inte bara erbjuder transport av energi utan även lagring, tillåts en sektorsintegration i stor skala, vilket minskar kostnaderna genom tvärindustriell flexibilitet. Samtidigt har ökad sektorsintegration fördelar för energisystemsförmåga, samoptimering av infrastruktur och energisäkerhet.
En stor del av vätgasen förväntas produceras med hjälp av väl utbyggda land- och havsbaserade vindkraftverk i Bottenviksregionen. Byggd vindkraftskapacitet i regionen kan nå 28 GW år 2030 och 48 GW år 2040, vilket överstiger tillväxten av den regionala efterfrågan på el.
Investeringen i Nordic Hydrogen Route beräknas till 36 miljarder SEK, vilket ger en vätgastransportkostnad på 1-2 SEK/kg. Rörledningen skulle möjliggöra investeringar runt 380 miljarder SEK i vindkraft och elektrolys, utöver andra investeringar längs värdekedjan för vätgas. Med en vätgasinfrastrukturen kan efterfrågan av vätgas transportera energi 2-4 gånger billigare än med elektriska kraftledningar, vilket ger en kostnadseffektiv vätgasekonomin.
